Nej nu tycker jag det är för mycket negativt här i bloggen S. Tänk positivt, du mår mycket bättre än vad du tror. N förtjänar inte dina tårar och du måste inse vilken jävla go och underbar tjej du är. Du är ung, har hela livet framför dig och du måste leva det och börja göra det idag, här och nu! Okej, promise?

Nu hade jag tänkt att dela med mig av min vistelse hos J. Nyfikna? Det borde ni vara, för det jag ska berätta nu är ingen vanlig story, nej den är lite speciell. Som jag skrev i ett inlägg då jag var hos J skrev jag att jag inte riktigt förstod mig på mig själv, att jag inte hittat något fel på honom än.. och det håller fortfarande i, jag hittar inte ett jäkla fel. Det är ett stort steg för att vara mig, att jag har gått så här långt med en kille efter R är häpnadsväckande. Min vistelse hos J har iallafall varit helt underbar, har haft riktigt kul med romantik, skratt och mycket bus. Jag gjorde både det ena och det andra och jag har nog aldrig sett en kille så tillfredställd. Har fått alla möjliga olika smeknamn och han frågade mig gång på gång hur jag kan vara så jäkla bra. Haha, alltid kul att höra och det är alltid kul att ha övertaget av killen. Nog om mina busigheter, romantiskt var det också kan jag säga. Han sjöng "can you feel the love tonight" i mitt öra, höll om mig och kysste mig flera gånger. Låter det som att jag är kär? Usch, jag vågar inte vara det. Jag vågar inte ge hela mig igen till en annan person, vara sårbar. Jag har varit singel i ett år nu och jag känner mig så stark, inget kan komma i min väg. Verkligen inget. Jag har växt och står här nu, flyger med egna vingar. Så frågan är, ska jag verkligen ge ut hela mig igen? Jag vet att jag hade orkat ett till hedå, utan tvekan. Men jag vet inte. Jag som ville vara singel i sommar och han bor ju fan 24 mil härifrån. Förhållanden på distans är jobbiga. Vad tycker ni jag ska göra?

Igår träffade jag R igen. Kändes inget speciellt. Skönt. Men han kommer ändå alltid att vara min R, fastän jag inte känner något för honom. Så är det bara. P smsade mig också, ni vet snyggingen jag åkte med när jag skulle till J? Han ville att jag skulle komma in till stan. Synd att det är Js vän, annars hade det nog kunnat gå hett till där. Fast det kommer det kanske göra ändå, hoppas jag träffar honom ikväll. P:s flickvän är J:s bästa vän och hon bor också där J bor. Så J och P:s flickvän behöver ju inte få reda på något om jag och P har lite roligt här hemma? Hihi, tanken gör mig busig.

Nu är det fotboll ikväll, party och återigen party. Här ska det supas, skålas och skrattas!
Livet är väl för jäkla roligt att leva?
S, det blir bättre och ikväll ska vi hitta en riktig snygging till dig. Vad sägs om M? ;)

Kyss / L.