S här. Den här bloggen går knappt runt längre, vad hände med bloggtoppen? Äsch, jag ser det mer som ett ställe att kunna skriva av sig allt på och samtidigt dela precis allt med sin bästa vän istället för att riktigt behöva tala om allt i detalj i verkligheten.

L är då inte den enda som har trassel i sitt liv just nu. Vart tog våra fartfyllda liv utan ett enda bekymmer vägen? Det var bara några veckor sedan, nästan samma tid som vi startade den här bloggen, som allt kändes riktigt bra. Det hände saker hela tiden, spänningen och livsglädjen kunde inte ha vart bättre. Men saker och ting förändras och kan inte alltid vara bra.

För att först ta itu med L's bekymmer. Bra råd och lösningar var det hon ville ha ja. Det är svårt när man själv inte alls har några erfarenheter av ett distansförhållande, däremot har jag stora erfarenheter av distans av vänner och familj, som i och för sig är ett sorts distansförhållande. Det är en del av min vardag och har vart sen fyra år tillbaka. Så, jag tror att om banden är tillräckligt starka kan ingenting komma emellan, inte ens de långa milen.

Det kan bli riktigt jobbigt, och ska jag vara ärlig vet jag nästan med mig själv att jag inte hade klarat av att ha en pojkvän på distans. L, du vill ha ett såkallat naley förhållande. Går det om man inte bor i samma stad? När man inte kan krypa ner brevid varandra efter en lång dålig dag, känna värmen och tryggheten från den personen som kan fylla hela din värld med leenden på en sekund. Klarar du av att ha den du älskar så pass långt bort, med tanken i bakhuvudet att han inte alltid kan finnas nära till hands?

Tyvärr L, är det nog redan försent att tänka på de här sakerna. Du kan inte släppa taget nu och du kan absolut inte släppa taget bara för att det är några mil som skiljer er väg åt. Jag förstår att du är lycklig med J, låt dig själv vara det och ta konsekvenserna allt eftersom. Lev för stunden och n-j-u-t av det!

Det är sällan man får känna den där lyckan i magen, fjärilarna och jag vet allt det där för jag såg lyckan sprudla i dina ögon den där dagen. Den där dagen då du och J kom för att rädda mig från en idiot, när ni kom där på inlines båda två och han höll sina händer stadigt runt din midja. Ditt leende, ditt varma leende. Det gjorde till och med mig lycklig. Iallafall för en stund, sen blev jag mest illamående av svartsjuka. Skämt o sido :-)

Låt dig själv vara lycklig L, du förtjänar det och tänk inte efter så mycket. Bli inte som mig. Gör så som du brukar, och som du alltid har gjort, handla instinktivt och följ ditt hjärta, inte din hjärna.

L här. Som S skrev i förra inlägget fick jag en helvild utekväll.
Hittade en snygg Göteborgare, gick till parken och snackade lite, kysstes lite. F, en väninna till mig och S var också med, hon hittade också en snygg göteborgare, de var också vänner. F kom med sin kille till parken också, vi snackade ett tag sedan fick jag och F nog. Inte tänkte vi spendera hela vår kväll på två Göteborgare. Vi hittade på massa dåliga ursäkter för att kunna gå däriffrån men de killarna var fan smarta. De genomskådade oss hela tiden och hittade oss. Tillslut bestämde vi oss att fly, hämtade våra väskor och ärligt talat sprang från klubben. Haha, sjukt kul var det. Vi gick till en bar och spelade lite istället, vann lite och sedan tog vi den senaste bussen hem. Riktigt rolig utekväll.

Nu däremot är jag hemma hos J. Det går rikitgt bra för oss, tror det kommer bli flickvän och pojkvän snart och det känns underbart. Är dock lite orolig över hans ex. Kollade på hans mobil häromdagen när jag skulle kolla upp ett sms åt honom när han satt i hemtelefonen, när jag bläddrade nedåt såg jag att han skickat sms till sitt ex. Fanns bara ett där det stod något som "kul att du inte svara på mitt sms" så man kan ju undra vad det var han skrivit i första hand, det var raderat.. Usch jag hatar allt som har med ex att göra, det komplicerar till allting och förstör. S, ska jag prata med honom eller låta det vara? För jag tänker inte hoppa in i ett förhållande där jag vet att ett ex är inblandat. Iofs säger han att han inte har några som helst känslor för henne, men man vet inte.
Usch.

Aja nu ska jag hämta J på jobbet, ikväll ska vi ha romantisk myskväll med bad i jacuzzi, massa tända ljus, mysig musik och massor av kyssar. Har jag nämnt att han är världens romantiskaste kille, gentleman och underbar i sängen? ;)
S, jag saknar dig! Puss och kram / L.

S här. Försöker fördriva tiden, får ångest om jag sitter ensam hemma för länge utan att göra någonting. Så tänkte att jag kunde passa på att skriva av mig lite. Att skriva har alltid vart min rehabilitering, sen för några månader sedan, då var det som att den tryggheten försvann och jag började istället hantera mina känslor och tankar på annat sätt. Nämligen att inte hantera dem överhuvudtaget.

Och så gör jag fortfarande, jag skjuter undan allting, skriker åt problemen att dra åt helvete, förtränger och ler. Det har förmodligen en koppling till att jag får ångest om jag är ensam för länge. För ni vet säkert alla, att det är när man är ensam som tankarna lurar sig på och kaos bryter ut. Då finns det ingen där att rädda en.

Den senaste veckan har jag ändå spenderat ganska mycket tid ensam, och jag har också sett alldeles för lite av L. Vilket faktiskt börjar kännas jobbigt. Även om det inte är något som förändrats ännu, så känns det som att en förändring ligger i luften. Vart är alla de där dagarna då vi spenderade all tid tillsammans? Kanske är det bara jag som är dum, naiv och överdriver. Eller känner du likadant L?

För att det här inlägget inte ska bli för långt och därmed också jobbigt att läsa,
påbörjar jag ett nytt inlägg om nya saker.

Fick mig en rejäl chock när jag såg att L hade uppdaterat, själv ska jag iväg om några minuter så hinner inte skriva allt för mycket tyvärr. Ska till en vän, hade tänkt att sola solarium och eftersom jag fick ett så fint mms av E här om dagen tänkte jag skicka tillbaka ett mms. En sneak peak i solariumet. Busiga jag!

Kommer med en saftig uppdatering så snart som möjligt. Kanske redan ikväll
Puss och gull / S.

Ps. L, vill du att jag tar din jobbtid på söndag också så gör jag gärna det! Bara bra för min ekonomi

Hej allihopa, L här.
Har haft det hur mysigt som helst med J. Får mer och mer känslor för honom, men han bor ju så långt bort.. Kommer det här fungera? Distans är inte min grej..
Han ohch E, som S träffar, är iallafall utomlands nu och festar järnet. J sa att jag skulle lita på honom (som om vi är tillsammans) och jag sa att jag skulle försöka. Har ju inte de bästa erfarenheterna vad gäller tillit efter mitt förhållande med R. Han var inte riktigt ärlig mot mig om man säger så. Men jag ska försöka lita på J och det känns faktiskt som om det fungerar.
Han kommer hem på söndag morgon. Jag ska ju såklart jobba på söndag, åh jag önskar jag inte gjorde det. Vill träffa J. Sedan kanske jag följer med honom hem i 2 dagar, beror på mitt jobb. Men mina underbara vänner sa att de kanske kunde hjälpa mig. Ni är bäst, utan er aldrig! S & S i mitt hjärta.

Men det jag är rädd för nu är att jag saknar J, jättemycket faktiskt. Eller saknar jag bara för att jag ska sakna? Eller har mitt liv helt plötsligt fått sin vändning, blivit upp och ner och jag helt sjukt nog är kär? Jag.. ..kär? Konstig tankte.

S, vi vill veta mer hur det går med E! Uppdatera!
Puss på er / L.

L. säger:

men fan

L. säger:

vi måste ses igen ;-)

Återigen dålig uppdatering. Ni vet snyggingen jag nämnt som jag såg fram emot att träffa? Det har inte riktigt blivit av ännu men nu så, nu jäklar. Han skrev precis det ovanför, vilket ledde till att vi ska ses imorgon. Hoppas bara det blir av nu också. Det är upp till bevis :-) Orkar inte skriva så mycket mer. Puss och gull / S.