Äntligen. L här.
Senaste inlägget skrevs för 2 månader sedan. S, vi får skärpa oss nu. Den här bloggen ska bli stor, folk över hela Sverige ska läsa den. Det är vårt mål :)

Jag är iallafall fortfarande tillsammans med J. Det funkar väldigt bra, men visst, vi har våra små berg-och-dalbanor. Är fortfarande ororlig att J inte har kommit över sitt ex. Han säger att han inte bryr sig om henne, men det känns ändå som att det är något som sätter lite stopp för oss. Kanske är det hon? Vissa tycker att jag har varit för snäll mot J. kanske har jag det? Men jag vill ju lite på honom. Det där med tilliit gick ju inte så bra i mitt förra förhållande och J har verkligen varit ärlig mot mig ända från början så det känns som att jag verkligen har gett honom en chans, att jag verkligen litar på honom. Men detta gör mig osäker. Och det är bara jobbigt att gå runt osäker, det förstör förhållandet och jag kan komma in i mina svackor. Helt plötsligt om vi är tillsammans kan jag bli tyst för att jag tänker på det, men det har ju inte han en aning om så han kanske bara tror att jag är sån som person och det är ju inte heller bra för det är jag ju verkligen inte. Vill inte prata med honom för mycket om det heller, vill liksom inte bråka och jag är trött på att prata om problem. Nu när vi inte gjort det på länge. Det är så mycket jobbigt just nu. Jag funderar nämnligen på att flytta upp till J, till hans stad. Han har så sjukt mycket att göra hela tiden så ifall jag inte gör det så kommer inte vårat förhållande att fungera. Det har vi redan konstaterat. Så det är upp till mig nu. Och ifall jag hittar ett jobb. Usch vilket jobbigt beslut det här är.. vet fan inte vad jag ska göra. Vill inte lämna min hemstad heller, det känns som att jag har allting där. Speciellt dig S, dig vill jag ju inte lämna. Jag försvinner ju inte och kommer komma hem på helger och liknande men det är ändå inte samma sak. Kommer sakna alla så sjukt mycket. Men samtidigt är jag sån person som älskar att flytta på mig, prova nya saker och ta hand om mig själv. Jag antar också att jag kommer märka ganska snabbt om jag inte trivs också, då är det bara att flytta hem igen. Oj vad jag skriver, men detta tynger mig varje dag och det finns ju ingen person som kan ge mig något råd heller eftersom ingen kan bestämma åt mig eller veta vad jag känner.
Detta är upp till mig. Så L; vad vill du förlora? Din hemstad eller din pojkvän som är väldigt speciell?
Ja, jag antar att det bara är att välja.. Fan.